Den börjar bli bättre, kunde gå någorlunda med den igår.
Men idag tar den ont som bara sjutton, får stöda mig med kryckorna igen.
Mycket sittande senaste veckan, så mitt tålamod börjar ta slut.
Jag är van att vara igång för dagarna, gå till hästarna, åka ut på springturer, pyssla i trädgården, leka med hundarna, vara i jobbet.
Jag saknar det, att kunna bara gå ut när jag vill. Köra bil.
Men min kropp läker sig själv, det gör den alltid. Jag får lov att ha mera tålamod bara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar